tisdag 30 april 2013

Mina tuffingar till barn

Jag kan inte sluta att skryta om mina barn för jag blir så varm i hjärtat när jag tänker på vilken mental resa de har gjort under de här första åtta månaderna i Indien. Trots allt var det ju barnen som jag oroade mig mest för inför flytten.

Astrid som knappt vågade kommunicera (vare sig med ord eller kroppsspråk) med andra vuxna här i skolan och undvek kontakt med andra barn första tiden vi kom hit pratar nu glatt om sina kompisar i skolan. Fröken berättade på utvecklingssamtalet förra veckan att Astrid nu har börjat prata mycket engelska i klassen och deltar nu mycket aktivt i lekarna. Hon vill också gärna att kompisarna ska komma hem till henne efter skolan. Hon älskar att sjunga och dansa och bjuder gärna på ett uppträdande både med engelsk eller indisk barnsång. När vi får besök här hemma så tar hon för sig och är knappt det minsta blyg. Så härligt att se henne, hon har vuxit jättemycket bara efter jul. "Läxor" har hon varje dag (i varje fall låtsasläxor) för man vill ju inte vara sämre än storebrorsan.

Jakob har fått ett nytt betyg. För honom går det också strålande i skolan. Han har utvecklats inom samtliga ämnen och hans fröken tycker att han är en mycket intelligent pojke med stora resurser. Hon tycker att han bidrar med mycket positivt i klassen. Trots det är han fortfarande lite ledsen precis när vi säger hejdå på morgonen. Han säger att han är lite nervös. Men enligt fröken går ledsenheten över efter en minut och sedan är det en strålande glad kille resten av dagen och det är också så han ser ut när jag hämtar honom så det är nog ingen fara på taket. Jakob kan nu prata ganska obehindrad engelska med sina kamrater och med sin fröken. Även om han inte kan alla ord så hittar han oftast andra ord att uttrycka sig med. Han kan läsa lättare engelska böcker och räknar plus och minus utan någon större svårighet. Hans iver att lära sig vet inga gränser. Jag undrar var ifrån dessa gener kom.....känner inte igen mig riktigt :) Han har i vilket fall på sex månader med god marginal klarat nivåkraven för Kindergarten och kan nu till hösten få börja grade 1. As Ms Dina said: "Keep up the good work Jakob". Men mamman och pappan säger också: "Se också till att njuta av livet och ta inte skolan ännu på alltför stort allvar...du får en andra omgång i Sverige när du kommer hem".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar