Nu är vi registrerade i Indien. Det tog "bara" 2-3 timmar på kontoret och jag och barnen satt i bilen och väntade hela tiden. En man kom ut och tittade i bilen en snabbis och sedan var vi godkända. David fick svara på lite frågor inne på kontoret. Jag beundrar barnens tålamod men dom verkar redan ha lärt sig att livet i Indien kräver en del väntan.
Nu verkar regnperioden ha börjat så smått även om den riktiga monsunperioden låter vänta på sig någon vecka till. Men med tanke på hur dåligt vattnet rinner bort nu när det regnar lite småskurar så vill jag inte tänka på hur det kommer att bli i oktober...
Hittills tycker jag att vi haft det bra här i Chennai men igår kom tröttheten ikapp för en stund på kvällen. När luftkonditioneringen i huset inte funkar som den ska och svetten rinner, när det är stopp i toaletten, när vatten på ett oförklarligt sätt rinner på golvet, huset är smutsigt så barnen är svarta om händer och fötter, när vattnet inte rinner i kranarna eller rinner i en annan kran än den man vrider på, ja då kommer ibland längtan efter vårt bekväma hus i Harnäs. Men sen fick vi gott fika och en trevlig stund hos våra trevliga och hjälpsamma grannar. Energin kommer tillbaka och efter en god natts sömn känns allt helt okey. Det är bara att försöka tänka positivt! Nu har vi precis njutit av god indisk lunch och David har åkt till jobbet några timmar. Jag och barnen ska nog snart göra det dom älskar allra mest...BADA! För trots gråväder är det varmt och skönt i luften.
Nu verkar regnperioden ha börjat så smått även om den riktiga monsunperioden låter vänta på sig någon vecka till. Men med tanke på hur dåligt vattnet rinner bort nu när det regnar lite småskurar så vill jag inte tänka på hur det kommer att bli i oktober...
Hittills tycker jag att vi haft det bra här i Chennai men igår kom tröttheten ikapp för en stund på kvällen. När luftkonditioneringen i huset inte funkar som den ska och svetten rinner, när det är stopp i toaletten, när vatten på ett oförklarligt sätt rinner på golvet, huset är smutsigt så barnen är svarta om händer och fötter, när vattnet inte rinner i kranarna eller rinner i en annan kran än den man vrider på, ja då kommer ibland längtan efter vårt bekväma hus i Harnäs. Men sen fick vi gott fika och en trevlig stund hos våra trevliga och hjälpsamma grannar. Energin kommer tillbaka och efter en god natts sömn känns allt helt okey. Det är bara att försöka tänka positivt! Nu har vi precis njutit av god indisk lunch och David har åkt till jobbet några timmar. Jag och barnen ska nog snart göra det dom älskar allra mest...BADA! För trots gråväder är det varmt och skönt i luften.
Gott fika blir man ju alltid glad över! :) Skönt att nån ser om ert hus nu, men det känns konstigt. Här har det varit sommarväder idag, bättre sent än aldrig :). Elin och Axel åker med bussen till skolan nu och det är såååå kul för barnen och såååå dyrt för mamman!!! Måste ha ett hus snarast i Ludvika kommun!!! Hösten har krupit sig på nu på kvällarna och det är mörkt och kyligt. Ikväll är ljusen tända och teet uppvärmt. Jakob: När vi ses till jul kanske du kan visa oss i badhuset hur duktig du är att simma, det är ju superduktigt!!! Kram på er alla!
SvaraRadera