lördag 15 september 2012

Nu bor vi i huset!

Äntligen bor vi i huset! Åh så skönt att sitta vid eget matbord och äta! Huset ekar lite tomt men vi har i alla fall sängar, matbord och toaletter. Kylskåp och ugn finns också så vad mer behöver man för att bo. Barnen är lyckliga för lite mer yta att busa runt på och idag har de fått köpa var sin cykel som de har varit ute på gatan och testat. 
Tänk vad fantastiskt det är att vi är här i Indien! Jag har fortfarande inte fattat det riktigt men varje dag jag vaknar fylls jag av en glad känsla i magen. Under dagen kan den känslan variera då saker och ting inte är riktigt lika bekväma och smidiga som i Sverige. Ibland tröttnar jag på ljudnivån, trafiken, husdjuren, strömavbrotten, doften, kaoset och vattenläckagen. Men snart därefter fylls jag av glädjen igen över att vara här. Att få chansen att leva på indiskt vis och ta dagen som den kommer. Inte behöva stirra på klockan hela tiden. De ibland underbara dofterna av kryddor och blommor, värmen, de färggranna kläderna, kossorna som strosar omkring i lugn och ro, alla glada leenden vi möter, den fantastiskt goda maten. Efter bara drygt tre veckor har mina ögon börjat vänja sig med att se smutsen och de trasiga vägarna och husen. Det vackra bakom den ganska slitna fasaden börjar bli synlig. 
Idag har vår chaufför börjat jobba hos oss och vi har nu vår bil på uppfarten, en silverfärgad Toyota Innova. Skönt att alltid ha samma chaufför och att barnens bilstolar alltid kan sitta i. Bilstolarna fick en ganska tuff behandling på hotellet då ingen direkt visste hur de skulle sättas fast i bilen. Barnstolar är inte så vanligt i Indien. De flesta barn sitter löst i baksätet eller så åker dom med sina föräldrar på en moped. En vanlig syn är att hela familjer på fyra personer åker tillsammans på samma moped. Igår såg vi ett metrotåg som körde med dörrarna öppna. Tåget var fullt så några fick sitta i dörröppningen när tåget körde i full hastighet. Säkerhetstänket är inte riktigt samma som i Sverige...


Skype är ett bra sätt att hålla kontakten med nära och kära hemma i Sverige. Här är det Astrid som passar på att ta ett snack med mormor och morfar under en biltur i rusningstrafiken...



Äntligen frukost hemma i lugn och ro...


Nya cyklar...dom måste provas på direkten . Men mycket vatten behövs det i värmen, dags för vattenpaus!


4 kommentarer:

  1. Kalles kaviar har ni också :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jajamen! Ett par tuber packades ner när vi flyttade. Har en kaviartokig dotter så snart är tuberna slut. Får beställa mer om någon svensk kommer på besök!

      Radera
  2. Vad skönt att din känsla i magen är god! Jag saknar er här, det kom över mig när jag skulle bjuda in på 1-årskalas! Men ni är så klart välkomna! ;) Vilka fina cyklar nu fått kottarna...jag misstänker att dom kommer användas flitigt. Ta hand om er! Kramisar

    SvaraRadera
  3. Tänk att det redan gått ett år sedan lilltösen kom till världen! Åh va gärna jag hade velat vara med!!! Astrid pratar ofta om Alma så vi vill gärna att du ger henne en jättebamsekram från oss när det är dags att fira födelsedag! Paketet får hon senare! Saknar er också jättemycket! Även om vi inte alltid hinner ses så ofta hemma heller så är det ändå alltid en skön känsla att veta att ni finns bara hundra meter bort...nu är det ju aningens längre...kramar till er alla!

    SvaraRadera